Kungsladugård, en miljö från 20-talet
När förste stadsingenjör Albert Lilienberg upprättade stadsplanen för Kungsladugård 1915, angav han noggranna anvisningar om husens läge och övervakade helheten. Han var emot rätvinkliga gatusystem och planerade istället slingrade gator och en omväxlande och levande stadsmiljö. Kungsladugård byggdes ut enligt ritningar av bl.a. Arvid Fuhre, som också har ritat Kämpebron här i Göteborg. Kungsladugårdsskolan byggdes 1930, medan landshövdingehusen runtomkring växte fram under första halvan av 1930-talet.

Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse
Större delen av området Kungsladugård med sina landshövdingehus, Kungsladugårdsskolan och Slottsskogskolonien, ingår i ”Program för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg”.

Så här står det om Kungsladugård:
”Stadsplanen, stadsbebyggelsen och kolonistugeområdet bildar tillsammans en tidstypisk 20-talsmiljö. I stort sett alla byggnader är välbevarade med fina fasaddetaljer. Gatustråken och platsbildningarna liksom de väl utformade gårdsrummen har stora arkitektoniska kvaliteter”.

I samma program omnämns Slottsskogskolonien på följande sätt:

“Koloniområdet utgör en del av ett område inom Kungsladugård, som enligt ett beslut 1986 i kommunfull-mäktige utgör en värdefull miljö med skyddsvärd bebyggelse, enligt § 38 i byggnadsstadgan.

Detta innebär bl.a. att byggnader inom området skall ges sådan utformning och färg, som stads- och landskapsbilden fordrar. Den ska vara lämplig både för byggnaden som sådan, och för en god helhetsverkan.

Det här kortet är taget 1916, året efter att lotterna styckats upp.

Inom ett bebyggelseområde som utgör värdefull miljö ska dessutom särskild hänsyn tas till det som är speciellt med området. Det är angeläget att den ursprungliga karaktären för koloniområdet bevaras. Nuvarande storlek och utformning av byggnader ska bibehållas och det innebär bl.a. att stugor ska ha sadeltak och en färgsättning som harmonierar med den omgivande miljön.”